Barnfamiljer borde förbjudas från att ha pool...

Rent tekniskt så bor jag inte mitt ute i ingenstanns, vi har en ICA, skolor, 4 dagis och ett "spa". Men trots alla dessa moderna och civiliserade bekvämligheter så går det inte att argumentera att jag är bosatt i skärgården och är därför omringad av massa natur och främst vatten. Med denna kombination är det inte konstigt att Vaxholm är en av de mest växande kommunerna. Detta märker man varje månad då nya hus ploppar upp lite varstanns på ön vilket har gjort att det sakta men säkert blir mindre natur och mer hus.

Som vissa av er redan vet så bor jag mitt i en av dessa villaområden här på ön och jag fick för ca 7 år sen ett par nya grannar på vår vänstra sida (med ryggen mot vår dörr...om du står på vår uppfart så är de på din högra sida..). Vi fick dessa nya grannar när vi bodde i USA den första gången. Vi kom hem endast för att märka att de byggt deras nya jättehus ungefär 5-6 meter från vårt hus - det bidde alltså lite tajtare än vad vi tänkt men vad skulle vi göra? Huset var redan byggt så det var bara för oss att gilla läget. Efter en tid av vänjning så fungerade allt bra. Vi pratade aldrig med de annat än det vanliga "grannliga" artighetsfraserna, men det fanns å andra sidan inte mkt annat att prata om.

Hur som haver. År kom och de gick. Efter ett av dessa år hade gått så åkte vi tillbaka till USA och levde rövare i 2 år till. När vi kom hem så såg vi att våra "nya" grannar hade ett nypåbörjat byggprojekt på sin gård. Nyfiken som jag är så började jag fundera på vad detta i slutändan skulle bli. Det visade sig senare att detta skulle bli en pool. Detta i sig kanske inte är så speciellt märkvärdigt. Vi tänkte inte så mkt på det och fortsatte istället med våra liv.

Några månader flög förbi och tillslut var poolen redo för invigning. Till historien hör också att dessa "nya" grannar har 2 små döttrar som vid den här tiden kanske var i 4-5 årsåldern. VId invigningsdagen så hörde man hur barnen tjoade, tjimmade och plaskade i poolen. Fullt normalt tyckte vi. Det är svinkul för barnen i den åldern att skrika och älska att bada i pool. Vi anade också att efter ett tag skulle barnen (förhoppningsvis) tröttna på poolen och inte spendera lika mkt tid i vattnet som de gjorde den där första sommaren.

Det tynger mig dock att rapportera att så är inte fallet. Nu, efter ca 3 år av poolägande så verkar det endast som om döttrarnas glädje över poolen ökat exponetiellt med åren. VARJE morgon, dag och kväll hela sommarhalvåret hör man flickorna skrika, putta varann, leka lekar och bjuda sina små tjejkompisar på poolpartyn. Jag hör de nu när jag skiver detta. "Nu är det min tur!!!" PLASK "Mamma kolla på mig då!!" PLASK "AAAAAAAAJ!!!!" *Barn nr 1 gråter* PLASK

Som om inte detta vore nog så har de också införskaffat en trampolin som de kan hoppa på de dagarna som de inte känner för att bada. Då hör man istället gnisslandet fr trampolinen tillsammans med barnskrik och skratt..

Jag vill understryka att jag absolut inte har ngt emot barn. Jag tycker de är jättehärliga, roliga och har för det mesta en härlig inställning till livet. Jag tänker dock meddela riksdagen (eller vilka det nu var som stiftar lagar) att införa en regel på att alla familjer med barn under 10 årsålder FÖRBJUDS HÄRMED FRÅN ATT SKAFFA POOL.